Biogas - 100% förnybar energi

Gasum producerar förnybar biogas av biologiskt nedbrytbart råmaterial av hushållsavfall eller restprodukter från jordbruks- och livsmedelsindustrin. Biogas används bland annat som bränsle till gasdrivna fordon, som energi vid industriell tillverkning och för produktion av värme.

 

Läs mer

19.05.2020

Cirkulär ekonomi – hållbar konsumtion och nya affärsmöjligheter genom effektivt utnyttjande av resurser

Samtidigt som konsumtionen och produktionsefterfrågan fortsätter att öka är cirkulär ekonomi en lösning för hållbar tillväxt och ekonomisk lönsamhet. Fokus ligger på ett mer hållbart utnyttjande av naturresurser genom effektiv återanvändning och återvinning. Inom en cirkulär ekonomi är den enes produktavfall den andres råmaterial, och i slutändan är målet att minimera eller till och med eliminera avfall i produktionsprocesser.

Konceptet cirkulär ekonomi har kommit att utmana den gamla linjära ekonomiska modellen, som har byggt på antagandet att naturresurserna är oändliga och på att produkterna kasseras när de inte längre behövs. Enligt EU-kommissionens definition är cirkulär ekonomi ett ekonomiskt system i vilket ”…värdet på produkterna och materialen bibehålls så länge som möjligt, uppkomsten av avfall minimeras och när en produkt når slutet på sin livscykel används den igen och för att skapa ytterligare värde.”

Principer för en cirkulär ekonomi

Trots namnet handlar cirkulär ekonomi om mer än bara återvinning. Förutom materialen är det viktigt att även möjliggöra användning och återcirkulation av produkter. Koncept som exempelvis product-as-a-service är också nödvändiga för att säkerställa att produkten fortsätter att användas under ett längre tidsspann.

Den brittiska stiftelsen Ellen MacArthur foundation, som fokuserar på att främja cirkulär ekonomi, delar in konceptet i tre huvudsakliga principer:

  • Designa bort avfall och föroreningar

  • Hålla kvar produkter och material i användning

  • Återskapa naturliga system.

Syftet med en cirkulär ekonomi är att designa bort negativa effekter av ekonomisk verksamhet, som exempelvis växthusgaser och föroreningar, vilka skadar människors hälsa och naturliga system. En cirkulär ekonomi främjar också aktiviteter som bevarar energi, arbetskraft och material, samt undviker användning av icke-förnybara resurser.

Vad innebär en cirkulär ekonomi för konsumenterna och företagen?

Konsumenterna är allt mer intresserade av en mer hållbar livsstil. Det kan innebära att köpa miljövänliga produkter, återvinna, minimera hushållsavfallet och använda transporter med låga utsläpp. Att använda tjänster istället för att äga saker är också en viktig del av en cirkulär ekonomi. Digitala delningsplattformar för att hyra, sälja och återanvända blir mer populära och ökar livslängden på varor och resurser.

Cirkulär ekonomi är både en nödvändighet och en fantastisk affärsmöjlighet, vilket kan ses i företagens förändrade verksamhets- och vinstmodeller. I synnerhet de snabba tekniska framstegen och kundernas efterfrågan på hållbara produkter och tjänster har gjort det vanligt med cirkulära affärsmodeller bland företagen. Inom en cirkulär ekonomi skapas värde genom att maximera produkternas prestanda och kundvärde. Fördelarna för företagen är bland annat starkare kundrelationer och minskade kostnader tack vare lägre krav på ursprungliga råvaror.

Sitra, jubileumsfonden för Finlands självständighet, räknar upp fem olika affärsmodeller för en cirkulär ekonomi:

  • Product-as-a-service: tillhandahåller tjänster istället för produkter

  • Förnybart: använda förnybara och återvinningsbara material liksom förnybar energi inom produktdesign och -tillverkning.

  • Delningsplattformar: maximera användningen av varor och resurser och förlänga deras livscykler genom att använda digitala plattformar för att exempelvis hyra, sälja, dela och återanvända

  • Öka produkters livslängd: använda produkter enligt deras ursprungliga syfte så länge som möjligt eller möjliggöra återanvändning många gånger om genom underhåll, reparationer och renovering

  • Resurseffektivitet och återvinning: material- och energieffektiva lösningar samt insamling och återvinning av produkter och råvaror som har nått slutet av sin livscykel.

Få ut maximalt av råvaror

Biogasproduktion är ett bra exempel på hur man får ut det mesta av råvaror och främjar en cirkulär ekonomi. Biogas kan produceras av exempelvis hushålls-, jordbruks- och industriavfall. Återanvändning av biologiskt material från exempelvis avloppsvatten från pappersbruk minskar energiförlusten, partikelutsläppen från avfallsförbränning och användningen av kemikalier.

Kretsloppet främjas ytterligare av det faktum att rester av näringsämnen som är en biprodukt av biogasproduktionen kan återföras till livsmedelskedjan som gödsel eller som ersättning för mineraliska eller fossila näringsämnen och gödselmedel för industriella ändamål. Produktionsprocessen i bioraffinaderierna (biogasanläggningarna?) gör det möjligt att få ut det mesta av råvarorna. Exempelvis kan vattnet från produktionen av gödselmedel återanvändas i biogasproduktion. Det minskar mängden rent vatten som behövs.

Förnybar biogas kan användas som bränsle i bilar, bussar och lastbilar liksom inom sjöfarten. Det kan ge en minskning av utsläppen på hela 85 procent jämfört med fossila bränslen.

För en koldioxidneutral framtid

Cirkulär ekonomi bidrar starkt till att uppnå de globala klimatmålen. EU-kommissionens första paket för en cirkulär ekonomi lanserades 2015, och många nya åtgärder relaterattill det har följt. Enligt direktivet måste exempelvis andelen återvunnet kommunalt avfall öka med 65 procent fram till 2035, jämfört med närvarande nivå. 2018 kom också EU:s plaststrategi, enligt vilken alla plastförpackningar på EU:s inre marknad ska vara återanvändbara eller återvinningsbara 2030.

Cirkulär ekonomi är högprioriterat även inom det nya Europaparlamentet och kommissionens agenda samt målet om koldioxidneutralitet har fastställts för 2050. För att uppnå målet måste det göras förändringar inom alla områden i samhället. Efterfrågan på lösningar inom cirkulär ekonomi verkar öka både bland konsumenter och företag. Global och nationell lagstiftning kommer ytterligare att stärka denna utveckling.