Megatrenderna är nu kopplade till klimatet och miljön

  • Den ökade miljömedvetenheten styr energiproduktionen mot att minska koldioxidutsläppen

  • De sänkta investeringskostnaderna för förnybar energi syns i den ökade populariteten för vind- och solkraft

  • Den skärpta utsläppshandeln och dyrare utsläppsrätterna styr mot produktionssätt som ger lägre utsläpp

  • Kärnkraften väcker debatt och fortsätter att dela nationerna

Hur megatrender syns på energimarknaden?

Elmarknaden formas nu av en ökad miljömedvetenhet och förmånlig vindkraft. Den allt strängare utsläppshandeln utmanar de fossila produktionssätten.

Megatrenderna inom elproduktionen är nu kopplade till klimatet och miljön. Klimatrapporter och exempelvis politiska styrmedel såsom utsläppshandeln ökar pressen för att el- och energiproduktionen ska minska koldioxidutsläppen. De sänkta investeringskostnaderna för förnybar energi snabbar på förändringen.

”Den politiska viljan och den allmänna opinionen lutar nu mot att ersätta fossil energi med förnybar energi”, sammanfattar Markus Herranen, analytiker på Gasum Portfolio Service.

Det förändrade klimatet har även fått företagen att se över sina verksamhetssätt. Konsumenterna och finansiärerna kräver ansvarsfullhet och alla prognoser över förändringar i verksamhetsmiljön pekar i samma riktning. På elmarknaden syns det exempelvis i form av en ökad efterfrågan på ursprungsgarantier på el och vindenergi. Googles betydande investeringar i vindkraft både i Finland och globalt är ett aktuellt exempel på det.

Priserna i EU:s system för utsläppshandel har tagit ett skutt

Miljötänket syns även i den internationella politiken. Under de senaste åren har man inom EU:s klimatpolitik reagerat kraftigt på överskottet på utsläppsmarknaden, det vill säga på de låga priserna på utsläppsrätter i systemet med handel med utsläppsrätter. Utsläppsmarknaden har stramats åt och priserna på utsläppsrätter har stigit betydligt.

”I år och under de kommande fyra åren kommer utbudet av utsläppsrätter troligtvis att vara betydligt knappare än efterfrågan”, tror Herranen.

Dyrare utsläppsrätter leder till att utsläppshandeln får ökad betydelse på energimarknaden. En mekanism styr konsumtionen och marknaden mot produktionssätt som ger lägre utsläpp, som i sin tur får en relativ fördel i förhållande till dyrare utsläppsrätter.

Vindkraften stärker sin position

Under de närmaste åren kommer energimarknaden att omtumlas, framförallt av den snabba ökningen av vindkraften. För närvarande produceras cirka 10 procent av elen i de nordiska länderna med vindkraft. Andelen varierar mellan olika länder och ökar kraftigt.

Förmånlig vindenergi har tagit över i branschen från den fossila kondenskraften producerad med kol, som minskat betydligt i de nordiska länderna. Dessutom pressar det ner elpriset generellt.

Vindkraftens segertåg beror förutom miljötänket även på kraftverkens tekniska utveckling. Kraftverkens effekt har ökat i och med att de har ökat i storlek. Å andra sidan har priserna på tekniken sjunkit i och med att de har blivit vanligare. Nya investeringar i kraftverk kommer också främst från marknaderna.

”Under cirka tio års tid har produktionskapaciteten inom vindkraften mer än tredubblats”, säger Markus Herranen. ”Allt tyder på att det kommer att fortsätta i samma riktning om det inte kommer några större överraskningar.”

Trots att det är förmånligt lämpar sig inte enbart vindkraft som en lösning, eftersom produktionen är beroende av varierande vindförhållanden. Enligt Herranen är vattenkraft en bra motvikt. Det produceras framförallt i Norge, där höjdskillnaderna och regnmängderna möjliggör en effektiv produktion.

Solkraften ökar, kärnkraften delar nationen

I och med frammarschen av förnybara energikällor ökar också solkraften i popularitet. I de nordiska länderna är andelen fortfarande liten, men den har en kraftig tillväxtprocent. Det görs just nu mycket investeringar i solkraft.

”Säsongen för solkraften är sommaren, men elförbrukningen är som störst på vintern i norr. Därför passar inte solkraft de nordiska ländernas årsförbrukningsprofil lika väl som exempelvis vindkraft”, analyserar Markus Herranen. ”För närvarande finns det dock fortfarande stort utrymme även för solkraft på marknaden.”

När man har talat om koldioxidutsläpp har även kärnkraften kommit upp. Just nu delar den de europeiska staterna i två läger: i exempelvis Tyskland ger man upp den helt, medan den i Frankrike är den dominerande energiformen. I Norden produceras kärnkraft i Finland och Sverige.

”I Sverige går trenden för närvarande mot att stänga ned kärnkraftverken. I Finland byggs det fler kärnkraftverk och inställningen till dem har förändrats och blivit mer positiv”, säger Herranen. ”Det innebär att kärnkraftsverkens produktion i stort sett kommer att hålla sig på samma nivå i de nordiska länderna under de närmaste åren.”

14.5.2020