Wind power turbines in forest during summer

Biobränslen, grön vätgas eller vad? – Industrins alternativ till fossila bränslen

Industrin har under årtionden varit beroende av fossila bränslen. Men inför klimatförändringarna måste sektorn hitta renare energilösningar som kan tillgodose det stora energibehovet. Vilka alternativ är de mest lovande och vilka nackdelar finns?

Industrisektorn är en av de främsta källorna till växthusgasutsläpp globalt sett. Den ökade energiförbrukningen till följd av industrialiseringen och den ekonomiska utvecklingen har också ökat utsläppen. Enligt IEA (International Energy Association) stod industrin år 2021 för cirka 25 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, varav de flesta kommer från användningen av fossila bränslen.

Men i takt med att världen rör sig mot en mer hållbar framtid måste även industrin införa renare och mer hållbara bränslekällor. De första stegen har redan tagits. Användningen av kol har minskat och användningen av naturgas har ökat. Delvis har övergången drivits av naturgasens lägre utsläpp. Naturgasen minskar koldioxidutsläppen med 20 procent jämfört med andra fossila bränslen.

Naturgas är ett kostnadseffektivt och tillgängligt sätt att minska utsläppen och fungerar som ett perfekt övergångsbränsle. Industrin behöver dock andra framtidslösningar för att nå sina utsläppsmål. Vilka är de mest lovande?

Biobränslen

Biobränslen framställs av organiskt material, exempelvis grödor, jordbruksavfall och skogsbruksrester. De släpper ut färre växthusgaser än fossila bränslen när de förbränns. Biogas kan till exempel minska utsläppen med upp till 90 procent under bränslets livscykel jämfört med fossila bränslen. Förutom biogas är de mest använda biobränslena biodiesel och bioetanol.

Det mest hållbara sättet att producera biobränsle är att använda hållbara råvaror som organiskt avfall, gödsel eller avloppsslam. På så sätt påverkar produktionen inte markanvändningen och livsmedelssäkerheten.

Biobränslen kan vara antingen flytande, som biodiesel och bioetanol, eller gasformiga, som biogas. Biogas kan dock också användas i flytande form som LBG. Eftersom biogas är utbytbar mot naturgas kan den användas för att ersätta naturgas i industriella processer utan att utrustningen behöver ändras.

Förnybara energikällor

Sol- och vindkraft, vattenkraft och andra förnybara energikällor blir allt populärare som möjliga energikällor för industrin och hushållen. Som energikälla är de mycket hållbara och förnyas i en takt som är högre än deras förbrukning. De släpper också ut mycket mindre växthusgaser än fossila bränslen.

De förnybara energikällorna är dock intermittenta och kan kanske inte alltid konsekvent tillgodose industrins energibehov. Användning av batterilagring och annan teknik för energilagring kan bidra till att lösa detta problem. När industrier använder förnybara energikällor kan de också dra nytta av energimarknadstjänster, som hjälper dem att optimera sin förbrukning.

Syntetiska bränslen

Syntetiska bränslen, exempelvis syntetisk metan och power-to-gas, anses också vara potentiella lösningar för industrisektorn. Syntetisk metan framställs med hjälp av vätgas och koldioxid. Liksom biogas kan den användas som ersättning för naturgas. Den kan också användas i befintlig infrastruktur som är utformad för naturgas och biogas, vilket garanterar en smidig övergång till en mer hållbar framtid. Power-to-gas innebär å andra sidan att överskottsel från förnybar el omvandlas till vätgas eller syntetisk metan. I dagsläget är det dyrt att framställa syntetisk metan.

Grön vätgas

Grön vätgas produceras genom att vattenmolekyler delas upp i väte och syre med hjälp av förnybara energikällor, exempelvis vind- och solkraft. Grön vätgas är mångsidigt och kan användas i många olika tillämpningar, bland annat inom transport (exempelvis bränslecellsfordon), kraftproduktion, industriella processer och energilagring. Det anses vara ett alternativ till fossila bränslen eftersom det har potential att avsevärt minska utsläppen av växthusgaser och bidra till en mer hållbar och miljövänlig energiframtid. Det avger endast vattenånga vid förbränning. Produktionen av grön vätgas är dock för närvarande dyr och det finns utmaningar när det gäller att skala upp den för att möta efterfrågan inom industrisektorn.