Renare bränslen för tunga transporter: En jämförelse mellan LBG, HVO, vätgas och elektricitet

Transportbranschen bidrar i hög grad till utsläppen av växthusgaser, och att minska utsläppen från tunga fordon är en viktig del i att uppnå EU:s mål att reducera utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030. Förutom medlemsländerna kräver även kunderna inom transportbranschen, logistikköparna, grönare logistik.

Det har dock ännu inte beslutats hur minskningarna ska genomföras. Alternativa bränslelösningar för tunga fordon nu och i framtiden anses allmänt vara flytande biogas (LBG), Hydrogenated vegetable oil (HVO), vätgas och elektricitet, men alla dessa bränslelösningar har både sina fördelar och utmaningar.

LBG har redan visat sin potential som bränsle för tunga fordon

LBG är ett förnybart bränsle som framställs av organiskt avfall och biomassa genom anaerob nedbrytning. Den kan minska bränslets utsläpp under hela livscykeln med upp till 90 procent jämfört med traditionella fossila bränslen, vilket gör det till ett utmärkt alternativ för att minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn. Dessutom är LBG ett prismässigt konkurrenskraftigt bränsle i paritet med diesel, vilket även gör det till en kostnadseffektiv lösning.

LBG används redan framgångsrikt för transporter med tunga fordon i flera europeiska länder. Det finns cirka 9 000 LBG-lastbilar i Europa idag och antalet ökar snabbt.

För att stödja den ökade efterfrågan på LBG växer också tankningsinfrastrukturen snabbt. Under 2022 ökade antalet tankstationer i Europa från 500 till 650. I de nordiska länderna finns det cirka 50 tankstationer. Gasum expanderar kontinuerligt sitt nätverk av tankstationer i Norden.

För att producera LBG krävs dock en betydande mängd organiskt avfall och biomassa, vilket i framtiden kan innebära utmaningar när det gäller att hitta tillräckligt med råmaterial för att möta efterfrågan.

Ett möjligt alternativ för att fylla gapet mellan tillgång och efterfrågan på LBG är syntetisk metan, som är utbytbart mot både LBG och LNG (flytande naturgas). Syntetisk metan är en förnybar gas som framställs av väte och koldioxid. Det har en betydande potential att öka tillgången på förnybara gasbränslen i framtiden.

HVO är utbytbart mot diesel men dyrare

HVO (Hydrotreated Vegetable Oil, vätebehandlad vegetabilisk olja) är ett förnybart dieselbränsle som framställs av vegetabilisk olja eller animaliskt fett. Det har en liknande kemisk sammansättning som fossilbaserad diesel, men har en lägre koldioxidintensitet. Det innebär att det är kompatibelt med befintliga dieselmotorer och bränsleinfrastrukturer, men släpper ut mindre växthusgas under sin livscykel.

Produktionskostnaden för HVO är dock i allmänhet högre än kostnaden för att producera traditionellt dieselbränsle. Detta beror på de höga kapitalkostnaderna i samband med produktionsprocessen samt på kostnaderna för inköp och transport av de råvaror som används för att producera HVO.

En annan utmaning är den råvara som används för att producera HVO. Den mest använda råvaran i världen är palmolja, som i sig inte är hållbar och vars användning i stor utsträckning har kritiserats.

Tidsplanen för väte är fortfarande oklar

Vätebränslecellstekniken producerar elektricitet genom att kombinera väte och syre och producerar endast vatten som biprodukt. Den främsta fördelen med vätgas är att när den drivs eller produceras av förnybara energikällor släpper den inte ut några växthusgaser.

När det gäller vätgas är nackdelen att kostnaden för vätebränslecellstekniken och den infrastruktur som krävs för tankstationerna är betydande hinder för införandet.

Tekniska framsteg, utveckling av infrastruktur och stöd i form av lagstiftning är alla viktiga faktorer för att vätgas ska kunna användas. Vätgasdrivna bränslecellsfordon förväntas nå samma kostnadsnivå som diesellastbilar i slutet av 2020-talet eller början av 2030-talet. Detta är dock uppskattningar. Den faktiska tidsplanen kan variera beroende på olika faktorer.

Elbilar kommer, men när?

Precis som vätgas är utsläppen från elbilars avgasrör noll växthusgaser när de drivs av förnybara energikällor.

Infrastrukturen är ett problem när det gäller elfordon eftersom den fortfarande inte är på plats. Med elbilar kan fordonets räckvidd vara ganska begränsad. Dessutom kan de batterier som krävs för att driva elektriska tunga fordon väga mycket, vilket påverkar fordonets lastkapacitet.

Prognoser visar att elektriska lastbilar kommer att kunna konkurrera i kostnad med dieseldrivna fordon i mitten av 2020-talet.